Pilgrimsmärken
De medeltida samhället var religiöst i en omfattning som är svårt att föreställa sig idag. Guds förmåga att påverka livet för varje människa, från födsel till graven och bortanför, var obestridd. Tron manifesterade sig i bl.a. pilgrimskulten. Helgonen sågs som Guds representant på jorden och att besöka en helgongrav gav många fördelar, där förhoppningen om att bli frisk från en sjukdom eller få syndernas förlåtelse var de vanligaste orsakerna. Det gav även människor en chans att lämna vardagen och möjligheten till resa, sällskap och nya intryck, måste ha varit lika lockande som idag.

I den medeltida tankevärlden kunde kraften i en helgongrav eller en relik överföras till allting som kom i kontakt med den. Från början försökte pilgrimer att ta bitar från helgedomen eller byggnaden som innehöll den, men när kyrkan såg hur deras byggnader så sakteliga förstördes, så föddes idén om att tillverka souvenirer för att stilla pilgrimernas ”hunger”. Snart tillverkade alla helgonplatser runt om i Europa pilgrimsmärken i stor skala och utifrån sin egen design. För pilgrimen var möjligheten att köpa ett märke som varit i kontakt med en helgongrav oemotståndligt, inte bara för sina krafter utan även för att den visade att bäraren var en pilgrim.

Pilgrimsmärkena är gjorda i tenn och med få undtag levereras de med en tennål av medeltida modell för fastsättningen. Märkena bör därför även sys fast, eftersom nålkonstruktionen inte är så hållbar. Inte heller under medeltiden var den det, vilket fynden tydligt visar.