Dräktdetaljer

Under medeltiden användes knappar framför allt till att knäppa kläder, ett fåtal kan ha varit enbart dekorativa. Det nya modet med åtsittande plagg som uppträder från mitten av 1300-talet gjorde knapparna till en vanlig del i dräkten. Medeltida bilder visar åtskilliga exempel på kläder som knäpps i ärmarna och framtill. Det finns belägg ända nedtill vikingatid för användandet av knappar, men den stora utbredning i Europa börjar först under 1200-talet.

De knappar vi känner till från medeltiden kan huvudsakligen indelas i tre typer: gjutna, ihoplödda av stansad mässingsplåt och tyg. De gjutna knapparna tycks främst ha varit av bly/tenn eller av förtennad brons.

Alla knapparna nedan är av tenn och kopierade från medeltida tennorginal. Orginalen till AS1 och AS9 har glaspärlor i sig., men till kopiorna har granat (röd) och onyx (blå och grön) använts, eftersom det idag inte går att få tag på dylika glaspärlor. Pris: 20 kr/st

AS1
1200-tal,
röd, blå eller grön sten

AS6
1400-tal?

Snörnäbben sätts i änden på en rem eller ett snöre för att skydda den och för att underlätta snörning av kläder. Arkeologiska fynd visar att snörnäbbar användes på både läderremmar och textilt material. I det senare fallet tycks flätat silke ha varit vanligt. Snörnäbben uppträder mer talrikt från slutet av 1300-talet och användes sedan långt fram i tiden. Ännu under 1600-talet var den en viktig del i mansdräkten. Precis som med knapparna blev snörnäbbar vanligare i och med det åtsittande modet som blev populärt från mitten av 1300-talet.

Snörnäbbar tycks huvudsakligen ha varit gjorda av mässingsplåt som formats till en avsmalnande tub. Flera exempel pekar på att snörnäbbar med hål vid den breda änden har haft små järnnitar i sig.

När snörnäbbar fästs vid en rem/snöre får man en nålrem. Till en nålrem går det åt två snörnäbbar, en i var ände. Nålremmar används sedan för att binda hosor vid tröjan.

Snörnäbbar i mässingsplåt
Lång modell 30 mm, största diametern 3 mm (LSn)

Pris: 11 kr/styck. Tillfälligt slut
Vid köp av 25 eller fler snörnäbbar 10 kr/st

Snörnäbbar i mässingsplåt
Lång modell 39 mm, största diametern 4mm (LSn1)

Pris: 11 kr/styck Tillfälligt slut
Vid köp av 25 eller fler snörnäbbar 10 kr/st

Snörnäbb i mässingsplåt med mönster.
Kort modell 23 mm, största diametern 4 mm (MSn)

Pris: 11 kr/styck.
Vid köp av 25 eller fler snörnäbbar 10 kr/st

Användandet av knappnålar ökade enormt under 1300-talet. Tack vare förbättrad tillgång på dragen tråd kunde de göras både finare och mindre. Storleksförändringen påverkade hur knappnålarna kunde användas. Från att ha varit mer av broscher blev de en viktig del i klädedräkten. Skriftliga källor från 1300-talet berättar att de bl.a. användes för att sätta upp slöjor och bilder från 1400-talet bekräftar detta. Antagligen har knappnålar använts på ett liknande sätt redan under 1100- och 1200-talen men bevis för detta saknas.

Knappnålar med dekorerat nålhuvud tillverkades fortfarande under senare delen av medeltiden, men blir ovanligare än under föregående århundraden. Detta talar även knappnålens storlek för. Under den tidigare delen av medeltiden förekommer bennålar, men tycks försvinna från 1200-talet. Mässing förefaller att ha varit det vanligaste materialet, åtminstone ger fyndmaterialen den bilden. Både "snurrade" och massiva nålhuvuden har hittats. Huruvida knappnålarna primärt använts som dräktnålar eller för sömnad låter sig svårligen sägas.

Handgjorda knappnålar i mässing med snurrade huvuden.
Finns i tre längder:
Kort, ca 30 mm (KKn)
Mellan, ca 35 mm (MKn)
Lång, ca 45 mm (LKn) Tillfälligt slut!

Pris: 45 kr/st

Dräktnål med kungahuvud (AT1)
Knappnålar används i stora mängder på den medeltida dräkten. Även om huvuddelen av dessa var av mycket enkel design har ett mindre antal dekorativa sådana bevarats. Originalet som denna replik är baserad på hittades i London och är odaterat men påminner i sitt utseende om liknartad design på mynt daterade till 1300- och 1400-talen. Längd 70 mm.

Pris: 60 kr/st

De medeltida samhället var religiöst i en omfattning som är svårt att föreställa sig idag. Guds förmåga att påverka livet för varje människa, från födsel till graven och bortanför, var obestridd.

Tron manifesterade sig i bl.a. pilgrimskulten. Helgonen sågs som Guds representant på jorden och att besöka en helgongrav gav många fördelar, där förhoppningen om att bli frisk från en sjukdom eller få syndernas förlåtelse var de vanligaste orsakerna. Det gav även människor en chans att lämna vardagen och möjligheten till resa, sällskap och nya intryck, måste ha varit lika lockande som idag.

I den medeltida tankevärlden kunde kraften i en helgongrav eller en relik överföras till allting som kom i kontakt med den. Från början försökte pilgrimer att ta bitar från helgedomen eller byggnaden som innehöll den, men när kyrkan såg hur deras byggnader så sakteliga förstördes, så föddes idén om att tillverka souvenirer för att stilla pilgrimernas ”hunger”. Snart tillverkade alla helgonplatser runt om i Europa pilgrimsmärken i stor skala och utifrån sin egen design. För pilgrimen var möjligheten att köpa ett märke som varit i kontakt med en helgongrav oemotståndligt, inte bara för sina krafter utan även för att den visade att bäraren var en pilgrim.

Pilgrimsmärkena är gjorda i tenn ocm med undtag av P8, P12 och P17 levereras de med en tennål av medeltida modell för fastsättningen. Märkena bör även sys fast eftersom nålkonstruktionen inte är så hållbar; inte heller under medeltiden var den det, vilket fynden tydligt visar.

Måttstock:

P7
En apa med struthätta som tillför sin mixtur urin, 33x41 mm. Denna märkliga brosch även om den mer än nog illustrerar medeltidens förkärlek till det oanständiga har ett seriöst budskap. I medeltida illuminationer imiterade apan ofta människan. I detta fall har apan tagit rollen som läkare vars mixturer ofta innehöll urin. Den medeltida kyrkan föraktad läkarna vilka sågs som ett hot mot pilgrimsfärdernas mirakel. I detta ljus kan den här broschen ses som ett intressant exempel på kyrklig propaganda. Tidigt 1400-tal.
Pris: 75 kr

P30
Sankt Göran och draken, 29x28 mm. Kulten kring sankt Göran spred sig brett under senmedeltiden. Den egentliga bakgrunden till sankt Göran är oklar. En teori är att han var en romersk soldat, vars kristna tro ledde till hans död under kejsare Diocletian styre. Den populära legenden där sankt Göran dräper draken och räddar prinsessan härrör från omkring 1100-talet och är en symbol för det godas seger över ondskan. Sent 1300-tal.
Pris: 75 kr

Måttstock:

Spännen och broscher användes för att hålla ihop kläder eller som ren dekoration. De användes av både män och kvinnor. Två typer förekom de med öppen ram och rörlig nål och de som hade nålen som en integrerad del. Den senare varianten är huvudsakligen gjord av bly/tenn.

Broscherna (undtaget S2) levereras med en tennål av medeltida modell till fastsättningen. Dessa bör även sys fast eftersom nålkonstruktionen inte är så hållbar. Inte heller under medeltiden var den det, vilket fynden tydligt visar. Märket S9 levereras med syöglor istället för nål.

Måttstock:

BR01 liten
Litet ringspänne i brons.
Diameter 3,2 cm.
Pris: 150 kr

BR01 stor
Stort ringspänne i brons.
Diameter 5,7 cm.
Pris: 150 kr

S2
Amulett i börsform, 40x47 mm. I börsen ligger ett mynt. Denna amulett bars säkerligen ihop om att ge rikedom till sin bärare. 1400-tal.
Pris: 100 kr

S8
Brosch med långbåge, 24x36 mm. Den exakta innebörden av detta märke är oklar, kanske signalerar det tilhörigheten till något eller en händelse, eller kanske är det ett kärlekstecken, pilen och bågen var en populär symbol för manlig virilitet under medeltiden. 1400-tal.
Pris: 75 kr

S9
Brosch med armborst, 24x27 mm. Denna brosch kanske bars för att berätta om bärarens skicklighet med armborst. Alternativt så användes den symboliskt för att förkunna hjärnans överlägsenheten gentemot råstyrka, vilket var ett populärt motiv för smycken. 1400-tal.
Pris: 75 kr

S25
Grip, 37x36 mm. Den heraldiska gripen har framdelen av en örn förenad med bakdelen av ett lejon. Gripen var favoriserad som symbol av Edvard III men användes även av familjen Montauge grevar av Salisbury. Tenngripar som denna har sannolikt burits av anhängare till Montaugefamiljen. Ett antal varianter av denna brosch, daterad till 1400-talet, har påträffats till dags dato.
Pris: 75 kr

S27
Drake, 27 mm. Det här särskilt attraktiva märket har hittats i Holland. Det är svårt att säga varför det bars eftersom draken sågs som en symbol för djävulen och ondskans makter. Om den kan ses som att ha en knuten svans då skulle den symbolisera ondskan besegrad, eller kanske var den associerad med något helgon så som Sankt Göran eller Sankta Katarina, för vilka draken var en symbol. 1300-tal.
Pris: 75 kr

S28 i tenn med bärnsten, ametist(lila), peridot(ljusgrön)
En stiliserad ros (20 mm) som kan tolkas på många sätt. Rosen var en symbol för renhet och jungfrulighet och var jungfru Marias primära symbol. Den här broschen har dock sannolikt fungerat som en kärlekssymbol. Rosen som associeras till jordisk kärlek, skönhet och glädje var ett vanligt kärleksmotiv. Orginalet som denna kopia har hämtats ifrån har fortfarande kvar sin ursprungliga glaspärla och har påträffats i Holland. "Pärlan" kan fås i tre färger: bärnsten, ametist(lila), peridot(ljusgrön)
Pris: 90 kr Nyhet, nya färger!

S29
Tupp, 19x19 mm. Under medeltiden sågs tuppen allmänt som en symbol för lust och liderlighet. Unga män i London påstås ha burit tuppbroscher för att visa sin virilitet. Tuppen hade också en stark religiös betydelse, varandes symbol för vaksamhet. Därav att den är vanlig på vindflöjlar vridandes i alla riktningar för att vaka mot ondskans makter.  1300- och 1400-tal
Pris: 75 kr

S31
Långbågsskytt, 25x45 mm. Orginalet har påträffats i Canterbury medan ett antal liknade har påträffats i London och runtom i Europa. Broschen har sannolikt ett samband med den aktning som bågskytte hölls i vid denna tid både som en fritidssysselsättning och som ett fruktat vapen. 1300-tal och tidigt 1400-tal.
Pris: 75 kr

X1
Tre fallosvarelser bär en krönt vulva,
40x48 mm. Sent 1300-tal och tidigt 1400-tal.
Pris: 85 kr

X2
En bevingad och befotad fallosvarelse med krona och klocka, 28x28 mm. Fallosfågeln är ett motiv som kan spåras ända tillbaka till 400 f.Kr. Romarna använde fallosmärken för att hålla det "onda ögat" borta och fallosfågeln var ett av deras vanligast förekommande motiv. Sent 1300-tal och tidigt 1400-tal.
Pris: 75 kr

X3
Brosch med spelande musikant ridandes på en fallosvarelse. Sent 1300-tal och tidigt 1400-tal.
Pris: 75 kr

X4
Brosch med en kogg bemannad av fallosvarelser och med en fallosliknande fågel i riggen, 27x27 mm. I detta exemplar hade tillverkaren antingen roligt och skapade en märkligt bild från sin fantasi eller så gjorde han en satir av ett av det mest populära pilgrimsmärkena från Canterbury som visade Sankt Tomas Becket seglandes hem från exil i en likadan scen. Sent 1300-tal och tidigt 1400-tal.
Pris: 75 kr 

X6
Hängande mussla med en avbildad vulva invändigt. Vissa snäckskal har i många kulturer fungerat som amuletter, sedd som en visuell motsvarighet till vulvan. I Europa användes mussel- och hjärtmusselskal i detta syfte och i Hieronymus Boschs målning ”Lustarnas trädgård” daterad till ca 1510 kan ett naket par ses kopulerande inuti ett mycket stort musselskal. Sent 1300-tal och tidigt 1400-tal.
Pris: 100 kr

X7
Fallos med skottkärra, 67x62 mm. Det här märket föreställer en fallosfigur på vilken en man eller kvinna (svårt att säga vilken) skjuter en skottkärra full av fallosar. Någon bra förklaring till detta märke har vi inte – kanske var tillverkaren på ett underligt humör när han skapade denna märkliga bild från sin fantasi. Sent 1300-tal och tidigt 1400-tal.
Pris: 100 kr 

Måttstock: