Bältesdetaljer
För aktuella priser
och för att handla, gå till vår webshop:
Handelsgillets webshop
|
Bältesdetaljer
För aktuella priser
och för att handla, gå till vår webshop:
|
ej uppdaterad! |
Den medeltida människan ängnade mycket omsorg om sin klädedräkt och så även om bältet. I det medeltida bildmaterialet och från arkeologiska fynd ser vi exempel på oerhört rikt dekorerade bälten med ett överdåd av ströningar (bältesnitar) till bälten med endast ett enkelt spänne. För att få en bra bild av t.ex. hur breda och hur långa bältena var och hur många ströningar de hade bör man undersöka både bildkällor och arkeologisk litteratur. Mångfalden var enorm och vilken sorts bälte som bars berodde mycket på omständigheten - vem man var, modet och vad bältet användes till. Den modemedvetne bar den absolut senaste typen av skärp, medan jägaren som spände sitt armborst med hjälp av en krok fäst i bältet hade ett enkelt men mycket kraftigt sådant. Bätesdetaljer i tenn var inte lika vanliga som motsvarande i kopparlegeringar (mässing och brons). Tenndetaljerna verkar framför allt att ha imiterat silver- och silverförgyllda förlagor, medan kopperlegeringarna uteslutande var av enklare vardagsformer. Ett intressant fenomen ser vi från England under 1300-talet där gördelmakarnas skrå försökte förbjuda användandet av tenn på bälten, eftersom det ansågs som en sämre metall. En statut från 1391 sa däremot att tenn hade använts under en tid och skulle så få fortsätta att göras. Den åtskillnad som vi idag gör mellan mässing och brons var inte någon självklarhet under medeltiden. Det var helt upp till metallhantverkaren att bestämma legeringens sammansättning och denne drog sig inte för att använda överbliven spillmetall. Moderna analyser pekar mot att även föremål av en likartad teknisk kvalité uppvisar mycket blandade legeringar. Att använda våra moderna benämningar görs således inte med lätthet på det medeltida fyndmaterialet. Dock kan man säga att många av de medeltida bältesdetaljerna i kopparlegering skulle kunna benämnas med vår moderna term mässing. Söljor har inte bara använts till den privata klädseln utan också i många andra sammanhang, t.ex. i hästutrustning, rustningsdetaljer och väskor. Nålen till söljan var antingen av kopparlegering eller järn. I många fall var de av samma material som söljan, men ett påtagligt antal söljor av kopplarlegering hade nål i järn och viseversa. Nålen uppvisar många olika varianter av konstruktion, både dragen tråd och tillklippta plåtnålar har använts. Många söljor fästes vid bältet med antingen ett söljebeslag vilket nitades fast (jämför figur nedan) eller syddes fast. Bredden på bältet varierade avsevärt. Här är svårt att ge några exakta riktlinjer utan det var olika faktorer som spelade in, t.ex. funktion och mode. Dock skall man komma ihåg att smalare bälten var vanligare än vi kanske idag vill tro. Alla Handelsgillets föremål är nytillverkade efter arkeologiska fynd. Materialet är tenn eller kopparlegering. Observera att våra tennspännen har förtennade mässingsnålar för att hålla bättre (orginalen var i tenn, vilka måste ha gått sönder väldigt fort). Förlagorna är primärt hämtade från utgrävningar i engelska städer men många av modellerna återfinns även i Skandinavien. Där vi stött på en exakt motsvarighet i Skandinavien har vi angett platsen inom parantes, dock är denna information långt ifrån heltäckande. Tipsa oss gärna om du hittar någon mer!
Storleken på söljor, remändesbeslag och ströningar varierar mellan olika bildskärmar. Därför finns en linjal vid varje grupp av bältesdetaljer för att ge en uppfattning om den faktiska storleken. |
Medeltid
|
|
|||||||||
|
|||||||||
 |
 |
 |
||
Handsmidd sölja i järn, 4 cm Pris 95 kr |
Sölja i ben Pris 295 kr |
Bleck i mässing för att fästa söljan i bältet.
19 mm bred, 45 mm lång, Pris 90 kr |
||
[Bild kommer]
|
||||
Bleck i mässing för att fästa söljan i bältet.
15 mm bred, 25 mm lång, Pris 90 kr |
||||
|
|
Bleck i mässing för att fästa söljan i bältet.
19 mm bred, 45 mm lång, Pris 90 kr |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
